Arkiv för 2011

Bisfenol i dricksvattnet

20 juli, 2011 | Björn Johansson

DN.se rapporterar att det finns risk för förekomst av ämnet bisfenol i kommunalt dricksvatten där stamrenovering med plaströr skett istället för byte av hela stammen.

En känd metod för att rena vatten från bisfenol är omvänd osmos.

Länk till artikeln

Parasiten Cryptosporidium i flera svenska vattendrag

20 april, 2011 | Björn Johansson

Dagens Nyheter rapporterar om att parasiten Cryptosporidium som ställt till med stora problem i Östersund och Skellefteå nu har hittats i flera svenska vattendrag.

Rena vattnet från nitrat

12 april, 2011 | Björn Johansson

Nitrat förekommer främst i grävda brunnar men kan också finnas i borrade. Källan är vanligtvis gödning från åkermark. Om halten överstiger 50 mg/L bör det inte ges till barn under ett år då det påverkar kroppens syreupptagningsförmåga. S.k. ”blue-baby syndrome”.

Den vanligaste metoden att filtrera bort nitrat från dricksvattnet är med nitratspecifik anjonbytare. T.ex. Nitratfilter NI-20

Tag rätt vattenanalys

28 mars, 2011 | Björn Johansson

Alla brunnsägare bör regelbundet testa sitt vatten. De fyra vanligaste analyserna för privatpersoner är följande:

Kemisk analys

Denna analys talar om vilka mineraler som finns i vattnet, t.ex. järn, mangan humus m.m.

Mikrobiologisk analys

Visar förekomst av bakterier och mikroorganismer. E-coli och koliforma bakterier.

Radon

Test av radonhalten

Metaller

Visar förekomst av tungmetaller t.ex. uran, arsenik, krom

Kontakta ett opartiskt, ackrediterat laboratorium när du skall beställa vattenanalys. T.ex. AlControl eller Eurofins

SVTs Anslagstavlan: Rent vatten är livsviktigt för hälsan

28 mars, 2011 | Björn Johansson

Nu visar SVT Anslagstavlan en informationsfilm för alla som har egen brunn. Mycket sevärd!

Länk till filmen:

http://www.sgu.se/sgu/sv/miljomal/brunnsfilm.html

Vita avlagringar = för mycket kalk

28 mars, 2011 | Björn Johansson

Höga halter kalcium och magnesium i vattnet ger vita avlagringar på exempelvis glas- och porslinsytor, runt köksblandare m.m. För att ta bort dessa avlagringar behöver man använda dyra avkalkningsmedel och liknande med extra städarbete som följd. Tvätt och disk påverkas också negativt av hög kalkhalt i vattnet, ett hårt vatten kan kräva dubbelt så mycket tvättmedel för att tvätten skall bli ren än ett mjukt vatten. Dessutom måste man tillsätta sköljmedel för att tvätten skall bli mjuk.

Förutom att tvätt, disk och städning blir bättre och enklare med ett mjukt vatten så kan man även spara energi då varmvattenberedare och vattenburen uppvärmning m.m. fungerar mer effektivt, då bildas ingen beläggning i dessa installationer.

Om man lider av för hårt vatten så åtgärdas det enklast med ett vattenfilter (kallas för avhärdare, avhärdningsfilter, mjukvattenfilter, kalkfilter). Vattnet renas då genom jonbytarteknik där kalcium- och magnesiumjonerna i vattnet byts ut mot natriumjoner. Ett bra avhärdningsfilter skall ge möjlighet att justera hårdheten, de flesta vill ha kvar 1-2 dH (tyska hårdhetsgrader) för att skydda rör mot korrosion.

Järn i vattnet – ett mycket vanligt problem

28 mars, 2011 | Björn Johansson

Många brunnsägare i Sverige lider av att deras brunnsvatten innehåller höga halter järn. Järnet visar sig i form av brun beläggning på badrumsporslin, vit tvätt blir brun, vitvaror som blir utslitna i förväg, vattnet får en ”metallisk” smak och lukt m.m.

Vad gör man då för att rätta till detta?
Jo, det mest effektiva sättet att rena järn är först syresätta vattnet och sedan ”plocka” det då utfällda järnet i ett mekaniskt järnfilter. Järnfiltret renar även mangan och för bästa manganrening bör pH-värdet ligga på minst 7,5. Om man använder filtermassan BIRM slipper man dessutom återladda filtret med kostsamma kemikalier t.ex. kaliumpermanganat (kmno4), om vattnet innehåller svavelväte (lukten påminner om ”ruttna ägg”) skall vattnet först syresättas med en luftinjektor.

Uran i dricksvattnet

28 mars, 2011 | Björn Johansson

Uran förekommer i många djupborrade brunnar i Sverige, det är därför viktigt att man tar med denna parameter i sin vattenanalys. Gränsvärdet är f.n. 15 mikrogram per liter och alla värden över det bör åtgärdas. De vanligaste metoderna är omvänd osmos samt anjonbyte med en uranspecifik anjonbytarmassa. Omvänd osmos
används då man endast vill rena dricksvattnet ur en separat kran i
köket medan en uranspecifik anjonbytare kan rena vattnet till ett helt hushålls behov. En tredje, mindre vanlig metod för att filtrera uran är med aktivt kol. Detta är förknippat med stora risker då uran fastnar i kolet och sönderfaller till radon och därför kan radonhalten efter kolfiltret öka avsevärt.